dag 7 - min bästa vän
ojoj, det här blir tufft... jag har få, men väldigt bra vänner! =)
jag har tre stycken som jag kallar mina närmsta..haha, utan inbördes ordning börjar jag med Ida Nordlund.
Ida och jag lärde känna varandra när vi spelade fotobll för SAIK. Jag har väl spelat i de föesta lag i Piteå, aldrig hittat något som jag hållt mig troget tille fter jag flyttade från gve... i gällivare spelade jag alltid med GSK (gällivare sk). I Piteå däremot har jag som sagt spelat i väldigt många lag och valt mer efter division än lagnamn =)
Ida däremot är en SAIK:are in i själen. Hon är en duktig innermitt som alltid varit trogen SAIK (lycko dom) =) Iallafall vet jag itne riktigt hur det kom sig att vi började umgås utanför planen, jag kan ha fel, men tror det var jag som föreslog att vi skulle träffas. Sen dess har vi umgåtts =)
Ida är den mest rättvisa människa jag känner, hon är verkligen inte "busig" av sig utan följer alltid alla regler... Hon är så genomgod att man inte kan gå oberörd från ett möte med henne. Hon är fantastiskt klok och en riktigt stöttande vän. Hon lyssnar alltid när man behöver det och är någon man alltid skrattar och har kul med. Hon, precis som hennes underbara dotter, Ellen har ett sådant sjukt smittsamt skratt. Ögonen liksom kisar ihop sig till små streck och och hela ansiktet lyser upp... är otroligt charmigt! =)
Jag älskar Ida för att hon inte har svårt för att berömma och ta emot beröm, för att hon alltid säger vad hon tycker, fr hennes underbara självförtroende och självkänsla, hennes bestämda känsla av rätt och fel, hennes humor, för att hon alltid har så nära till skratt och för att hon är så himla klok... Hon gör mig glad och lättsam då jag i hennes närvaro alltid känner mig så hörd och sedd! Jag hoppas jag har samma inverkan på henne!
Ida jobbar som ssk (sjuksköterska) och jag kan inte tänka mig ett bättre yrke för henne då hon är så himla empatisk och varm. Jag tror de flöesta patienter känner sig trygga och säkra i hennes händer. Hennes känsla av rätt och fel tror jag gör att de knappast kan finnas en ssk som gör sitt jobb mer noggrannt än hon! Ida är dessutom en otroligt bra mamma i mina ögon, hon tar hand om Ellen med hela sitt hjärta och sin själ, hon pressar och stöttar lagomt mycket och jag tror Ellen kommer växa upp att bli en självsäker kvinna med skinn på näsan!
Du är en fantastisk kvinna! <3
Ida och hennes underbart söta dotter Ellen i fjällen!
Erica Larsson är den andra av tre som jag vill nämna i den här texten. Erica arbetar som förskolelärare och även lågstadielärare, om jag nu itne kommer ihåg fel! hihi! Hon i sin tur, precis som Ida, passar alldeles perfekt för sitt jobb. Alla barn känner sig trygga med henne då hon på ett finurligt sätt lyckas bara genom att vara sig själv nå fram till alla barn. Hon som många andra behöver inte göra sig till eller prata på ett visst sätt för att mottas med öppna armar av barn. jag tror helt enkelt barn ser att hon är pålitlig och ärlig. Att dom kan vända sig till henne ifall det är ngt som de vill säga eller inte säga (bara kramas). erica är en väldigt fysisk perosn som ofta och gärna kramas, hon är duktig på att sätta sig in i andra människors situation, har enorm empati, är pålitlig, otroligt social, älskvärd och kommer överens med alla!
erica är en perosn som i princip alla älskar vilket inte är konstigt, hon tar in och hjälper alla med öppna armar. Ibland glömmer hon av hur viktig hon själv är och hur viktigt det är att hon låter någon annan ta hand om henne. Jag vet int ehur många vänner erica har, men det är många! Man kan inte inte tycka om erica då hon alltid är social, glad, öppen och mottagande! På grund av att hon är så öppen tror jag att många ser henne som en kanal att föra sina känslor genom. Alla vill prata med henne, men få vill prata om henne. Nu menar jag inte att folk inte bryr sig om henne frö det gör ooooootoligt många, men att hon är så lätt att prata med och så gärna vill veta hur hennes vänner mår att dessa ibland glömmer att fråga tillbaka hur hon mår! Hoppas du förstår hur jag menar, gumman =)
Hon är så sjukt snäll och hatar verkligen att såra eller göra någon besviken. Hon är tuff, men ändå så ömtålig =)
erica är den jag känner osm absolut tveklöst, verkligen inte ser sin egen potential och skönhet (innifrån och ut), men andå besitter en sådan otrolig potential ifall hon bara skulle öppna upp ögonen lite. det skulle räcka med att hon fick använda ett par av hennes vänners ögonen, som mina, ställa sig framför spegeln och titta på sig själv ur rätt synvinkel i några minuter för att hon skulle inse hur bra hon verkligen är. Ibland vill jag bara slå henne för att hon ska fatta hur speciell och fantastisk hon är! Men vi är ju alla våra största kritiker!
hur som helst är erica en otroligt vacker tjej som alltid finns för alla (även för mig), en kvinna som är 30 år och ser ut som 25 (inte illa, hihi), en kvinna som kommer bli en fantastisk mamma en dag, är en fantastisk gudmor redan idag och en tjej som inspirerar otaliga unga tjejer att vilja bli som hon (det är något jag är övertygad om, hon är en antastisk förebild!!!!). Dessutom är hon nyförlovad med Micke, lyllo honom som vann hennes hjärta!
Älskar dig, vännen!
Erica och hennes Micke i venedig!
Sist, men inte minst =) Sofie Nyström <3
Sofie och jag är väääääldigt lika varandra rent psykiskt, men har otroligt olika intressen =) jag är bekvämligheten själv och hon älskar den enkla... Alla mina vönner är otroligt duktiga inredare, men Sofie är den jag känner som har en ypperlig känsla för hur allting ska stå i harmoni och skapa yttersta välbehag (då älskar hon ju feng shui också)... Hon inreder med mestadels gamla möbler som alla utterycker en känsla i hennes hem. En av hennes drömmar är att öppna en geen gårdsbutik och som jag skulle kräva rabatt där jämnt =) Är helt övertygad om att hon ska ha norrbottens snyggaste inredningsdetaljer till salu. Ä rdet någons förmåga att inreda jag avundas så är det hennes =) Sofie älskar hundar också, har alltid gjort och är en fanstasitk matte till T. Hon har den mest lydiga och underbara lilla hunden i världen, jag älskar verkligen T och det gör även Vilja. Utöver hennes brinnande intresse för feng shui och loppisar och sådant så älskar hon friluftsliv. Hon är ofta ofta ute på stugan på Mjoön, utanfrö norrfjärden och njuter av tystnaden. Hon är den som dessutom ser absolut minst Tv av alla människor jag känner i vår ålder... önskar jag också såg mindre tv, men tv:n skäner mig liksom avkoppling ibaldn och är så nödvändig för mig... bara för koppla bort omgivningen. D, hennes sambo och hon är ofta uppe i fjällen och är ett såpdant par som hellre far på fjällresor än solresor =) (så är iofs min man med, men jag tvingar emd honom utomlands o så far ha med kompisar en vecka per år till fjällen)
Jag älskar Sofie för att hon alltid finns när man behöver henne, för att hon ställer upp och stöttar, för att vi tänker så lika att det blir så himla okomplicerat =) Med henne känner jag mig speciell! speciell som vän, jag känner och vet att jag är unik för henne såsom hon är för mig....
Sofie är otroligt empatisk, pålitlig, värderar familjen otroligt högt, har väldigt hög integritet, duktig på att se mellan raderna, är klok och väldigt intelligent. Hon har en otrligt hög integritetsmur, högre än mount everest, men när man väl är inne är man det för evigt... =)
Sofie ger mig mer komplimanger än någon annan och alla är så himla hjärliga att jag alltid blir så varm av dem. Hon menar verkligen det hon säger.
Sofie är en sådan perosn som är svår att egentligen veta vem hon är, hon ger ett intryck av en person, en lugn, väldigt blyg människa, men bakom allt det döljer sig verkligen en intensiv, pratig, varm, hjärlig och öppen kvinna. Att hon är sådan gör nästan att man känner sig previligierad att veta vem hon verkligen är =)
Sofie ska utbilda sig till ssk hon med och jag tvivlar inte på att hon kommer bli lika fantastisk på det som Ida Nordlund redan är... perfekt yrkesval för henne! =)
Sofie och min dotter, Vilja!
Det finns så mkt mer jag kan säga om alla er, men inlägget blir ju enormt långt, haha! Ni är så mycket mer än ord kan beskriva ni är ju mina vänner, de jag vänder mig till då allting går emot och då allting går för! =) Ni är de perosner som vet mest om mig, som jag vill ska vet allt om mig... Ni är de människor förutom min familj jag värderar högst och som jag skulle stå upp för tills benen int elängre höll!
jag älskar er! <3
jag har tre stycken som jag kallar mina närmsta..haha, utan inbördes ordning börjar jag med Ida Nordlund.
Ida och jag lärde känna varandra när vi spelade fotobll för SAIK. Jag har väl spelat i de föesta lag i Piteå, aldrig hittat något som jag hållt mig troget tille fter jag flyttade från gve... i gällivare spelade jag alltid med GSK (gällivare sk). I Piteå däremot har jag som sagt spelat i väldigt många lag och valt mer efter division än lagnamn =)
Ida däremot är en SAIK:are in i själen. Hon är en duktig innermitt som alltid varit trogen SAIK (lycko dom) =) Iallafall vet jag itne riktigt hur det kom sig att vi började umgås utanför planen, jag kan ha fel, men tror det var jag som föreslog att vi skulle träffas. Sen dess har vi umgåtts =)
Ida är den mest rättvisa människa jag känner, hon är verkligen inte "busig" av sig utan följer alltid alla regler... Hon är så genomgod att man inte kan gå oberörd från ett möte med henne. Hon är fantastiskt klok och en riktigt stöttande vän. Hon lyssnar alltid när man behöver det och är någon man alltid skrattar och har kul med. Hon, precis som hennes underbara dotter, Ellen har ett sådant sjukt smittsamt skratt. Ögonen liksom kisar ihop sig till små streck och och hela ansiktet lyser upp... är otroligt charmigt! =)
Jag älskar Ida för att hon inte har svårt för att berömma och ta emot beröm, för att hon alltid säger vad hon tycker, fr hennes underbara självförtroende och självkänsla, hennes bestämda känsla av rätt och fel, hennes humor, för att hon alltid har så nära till skratt och för att hon är så himla klok... Hon gör mig glad och lättsam då jag i hennes närvaro alltid känner mig så hörd och sedd! Jag hoppas jag har samma inverkan på henne!
Ida jobbar som ssk (sjuksköterska) och jag kan inte tänka mig ett bättre yrke för henne då hon är så himla empatisk och varm. Jag tror de flöesta patienter känner sig trygga och säkra i hennes händer. Hennes känsla av rätt och fel tror jag gör att de knappast kan finnas en ssk som gör sitt jobb mer noggrannt än hon! Ida är dessutom en otroligt bra mamma i mina ögon, hon tar hand om Ellen med hela sitt hjärta och sin själ, hon pressar och stöttar lagomt mycket och jag tror Ellen kommer växa upp att bli en självsäker kvinna med skinn på näsan!
Du är en fantastisk kvinna! <3
Ida och hennes underbart söta dotter Ellen i fjällen!
Erica Larsson är den andra av tre som jag vill nämna i den här texten. Erica arbetar som förskolelärare och även lågstadielärare, om jag nu itne kommer ihåg fel! hihi! Hon i sin tur, precis som Ida, passar alldeles perfekt för sitt jobb. Alla barn känner sig trygga med henne då hon på ett finurligt sätt lyckas bara genom att vara sig själv nå fram till alla barn. Hon som många andra behöver inte göra sig till eller prata på ett visst sätt för att mottas med öppna armar av barn. jag tror helt enkelt barn ser att hon är pålitlig och ärlig. Att dom kan vända sig till henne ifall det är ngt som de vill säga eller inte säga (bara kramas). erica är en väldigt fysisk perosn som ofta och gärna kramas, hon är duktig på att sätta sig in i andra människors situation, har enorm empati, är pålitlig, otroligt social, älskvärd och kommer överens med alla!
erica är en perosn som i princip alla älskar vilket inte är konstigt, hon tar in och hjälper alla med öppna armar. Ibland glömmer hon av hur viktig hon själv är och hur viktigt det är att hon låter någon annan ta hand om henne. Jag vet int ehur många vänner erica har, men det är många! Man kan inte inte tycka om erica då hon alltid är social, glad, öppen och mottagande! På grund av att hon är så öppen tror jag att många ser henne som en kanal att föra sina känslor genom. Alla vill prata med henne, men få vill prata om henne. Nu menar jag inte att folk inte bryr sig om henne frö det gör ooooootoligt många, men att hon är så lätt att prata med och så gärna vill veta hur hennes vänner mår att dessa ibland glömmer att fråga tillbaka hur hon mår! Hoppas du förstår hur jag menar, gumman =)
Hon är så sjukt snäll och hatar verkligen att såra eller göra någon besviken. Hon är tuff, men ändå så ömtålig =)
erica är den jag känner osm absolut tveklöst, verkligen inte ser sin egen potential och skönhet (innifrån och ut), men andå besitter en sådan otrolig potential ifall hon bara skulle öppna upp ögonen lite. det skulle räcka med att hon fick använda ett par av hennes vänners ögonen, som mina, ställa sig framför spegeln och titta på sig själv ur rätt synvinkel i några minuter för att hon skulle inse hur bra hon verkligen är. Ibland vill jag bara slå henne för att hon ska fatta hur speciell och fantastisk hon är! Men vi är ju alla våra största kritiker!
hur som helst är erica en otroligt vacker tjej som alltid finns för alla (även för mig), en kvinna som är 30 år och ser ut som 25 (inte illa, hihi), en kvinna som kommer bli en fantastisk mamma en dag, är en fantastisk gudmor redan idag och en tjej som inspirerar otaliga unga tjejer att vilja bli som hon (det är något jag är övertygad om, hon är en antastisk förebild!!!!). Dessutom är hon nyförlovad med Micke, lyllo honom som vann hennes hjärta!
Älskar dig, vännen!
Erica och hennes Micke i venedig!
Sist, men inte minst =) Sofie Nyström <3
Sofie och jag är väääääldigt lika varandra rent psykiskt, men har otroligt olika intressen =) jag är bekvämligheten själv och hon älskar den enkla... Alla mina vönner är otroligt duktiga inredare, men Sofie är den jag känner som har en ypperlig känsla för hur allting ska stå i harmoni och skapa yttersta välbehag (då älskar hon ju feng shui också)... Hon inreder med mestadels gamla möbler som alla utterycker en känsla i hennes hem. En av hennes drömmar är att öppna en geen gårdsbutik och som jag skulle kräva rabatt där jämnt =) Är helt övertygad om att hon ska ha norrbottens snyggaste inredningsdetaljer till salu. Ä rdet någons förmåga att inreda jag avundas så är det hennes =) Sofie älskar hundar också, har alltid gjort och är en fanstasitk matte till T. Hon har den mest lydiga och underbara lilla hunden i världen, jag älskar verkligen T och det gör även Vilja. Utöver hennes brinnande intresse för feng shui och loppisar och sådant så älskar hon friluftsliv. Hon är ofta ofta ute på stugan på Mjoön, utanfrö norrfjärden och njuter av tystnaden. Hon är den som dessutom ser absolut minst Tv av alla människor jag känner i vår ålder... önskar jag också såg mindre tv, men tv:n skäner mig liksom avkoppling ibaldn och är så nödvändig för mig... bara för koppla bort omgivningen. D, hennes sambo och hon är ofta uppe i fjällen och är ett såpdant par som hellre far på fjällresor än solresor =) (så är iofs min man med, men jag tvingar emd honom utomlands o så far ha med kompisar en vecka per år till fjällen)
Jag älskar Sofie för att hon alltid finns när man behöver henne, för att hon ställer upp och stöttar, för att vi tänker så lika att det blir så himla okomplicerat =) Med henne känner jag mig speciell! speciell som vän, jag känner och vet att jag är unik för henne såsom hon är för mig....
Sofie är otroligt empatisk, pålitlig, värderar familjen otroligt högt, har väldigt hög integritet, duktig på att se mellan raderna, är klok och väldigt intelligent. Hon har en otrligt hög integritetsmur, högre än mount everest, men när man väl är inne är man det för evigt... =)
Sofie ger mig mer komplimanger än någon annan och alla är så himla hjärliga att jag alltid blir så varm av dem. Hon menar verkligen det hon säger.
Sofie är en sådan perosn som är svår att egentligen veta vem hon är, hon ger ett intryck av en person, en lugn, väldigt blyg människa, men bakom allt det döljer sig verkligen en intensiv, pratig, varm, hjärlig och öppen kvinna. Att hon är sådan gör nästan att man känner sig previligierad att veta vem hon verkligen är =)
Sofie ska utbilda sig till ssk hon med och jag tvivlar inte på att hon kommer bli lika fantastisk på det som Ida Nordlund redan är... perfekt yrkesval för henne! =)
Sofie och min dotter, Vilja!
Det finns så mkt mer jag kan säga om alla er, men inlägget blir ju enormt långt, haha! Ni är så mycket mer än ord kan beskriva ni är ju mina vänner, de jag vänder mig till då allting går emot och då allting går för! =) Ni är de perosner som vet mest om mig, som jag vill ska vet allt om mig... Ni är de människor förutom min familj jag värderar högst och som jag skulle stå upp för tills benen int elängre höll!
jag älskar er! <3
Dag 6 - min dag
Vilja sov bra inatt.. kring 06 ville hon ha mat, efteråt somnade hon om till halv nio =) Då klev vi upp... Vilja fick springa omkring i gåstolen medan jag åt lite frukost (fil med musli och lite skinka)... efteråt fick vilja lite frukt!
klockan elva for vi till Monicas föräldrars stuga för mammaträff. Vi var 4 stycken idag, jag o vilja, frida och vilmer, jennie och leon och monica o mille. monica bjöd på pastasallad så det blev en hel del petande för min del då jag varken äter pasta eller oliver, men det gick bra o smakade gott. Var dock ganska hungrig när jag kom hem så det blev ett mellanmål rätt snabbt =)
Sedan mös jag o vilja på någon timme innan jag for till tommys jobb o hämtade upp honom eftersom vi skulle till elgiganten o köpa en extern hårddisk. Satan vad små de är nu för tiden =) smidiga! kostade iaf 1050:-, rätt överkomligt, men dock ändå en mkt tråkig utgift!
den här köpte vi, tror jag... ser då ut så här.. =) typ lika stor som en kompaktkamera =)
lånad bild
Sen släppte tommy av mig på korpen där jag först sprang i 20 minuter o sedan tränade step i 30 minuter, var skönt! har ju gått upp 2.5 kg i kroatien trots att jag var ute o sprang varannan dag där, men nu ska de iaf bort igen. =) torr de kommer gå relativt fort nu när man återgått till kolhydratfri kost igen o så =)
sen for vi hem o gjorde skinksallad till middag *gott*
lånad bild
Vilja lekte på en stund och nu har hon fått välling o har precis somnat, gick fort idag, skrek i ca 2-3 minuter innan hon slockande =)
tommy har farit till sin kompis davids stuga för lite jaccuzzi mys medan jag ska pyssla på med fotoboken från kroatien =) KUL!
det var min dag det, mysig o lugn!
from. måndag nästa vecka har tommy semester i 5 veckor, fats han e i fjällen sista veckan med en kompis... men snacka om att de ska bli 4 underbara sommarveckor tillsammans =)'
lånad bild
god natt!
klockan elva for vi till Monicas föräldrars stuga för mammaträff. Vi var 4 stycken idag, jag o vilja, frida och vilmer, jennie och leon och monica o mille. monica bjöd på pastasallad så det blev en hel del petande för min del då jag varken äter pasta eller oliver, men det gick bra o smakade gott. Var dock ganska hungrig när jag kom hem så det blev ett mellanmål rätt snabbt =)
Sedan mös jag o vilja på någon timme innan jag for till tommys jobb o hämtade upp honom eftersom vi skulle till elgiganten o köpa en extern hårddisk. Satan vad små de är nu för tiden =) smidiga! kostade iaf 1050:-, rätt överkomligt, men dock ändå en mkt tråkig utgift!
den här köpte vi, tror jag... ser då ut så här.. =) typ lika stor som en kompaktkamera =)
lånad bild Sen släppte tommy av mig på korpen där jag först sprang i 20 minuter o sedan tränade step i 30 minuter, var skönt! har ju gått upp 2.5 kg i kroatien trots att jag var ute o sprang varannan dag där, men nu ska de iaf bort igen. =) torr de kommer gå relativt fort nu när man återgått till kolhydratfri kost igen o så =)
sen for vi hem o gjorde skinksallad till middag *gott*
Vilja lekte på en stund och nu har hon fått välling o har precis somnat, gick fort idag, skrek i ca 2-3 minuter innan hon slockande =)
tommy har farit till sin kompis davids stuga för lite jaccuzzi mys medan jag ska pyssla på med fotoboken från kroatien =) KUL!
det var min dag det, mysig o lugn!
from. måndag nästa vecka har tommy semester i 5 veckor, fats han e i fjällen sista veckan med en kompis... men snacka om att de ska bli 4 underbara sommarveckor tillsammans =)'
god natt!
Dag 5 - Vad är kärlek?
Nu är jag hemma från krotien, skönt, men ändå sorgligt!
ska hoppa direkt på dag fem - vad är kärlek på min 30-dagars lista =)
Om jag hade svarat på den här frågan innan vi for till kroatien hade svaret varit mkt annorlunda från det jag nu tänker svara. I Kroatien läste jag en bok som jag lånat av min svärmor (även tommy läste den) den handlar om de fem kärleksspråken. Att vi människor har olika kärleksspråk och att vi inte alltid talar varandras språk i ett förhållande eller äkternskap. detta kan förstöra förhållandet/äktenskapet och resulterar allt för ofta i skilsmässor eller att man går ifårn varandra. Självklart ska man gå om förhållandet inte är friskt och en eller en annan blir utsatt för våld, fysiskt elelr psykisk, men nu talar jag ifall man hittat den man vill spendera resten av livet med.... ibland går det inte och ofta har jag hört människor omkring mig (och säkert även jag) sagt att kärleken helt enkelt inte är nog. men tänk om man helt nekelt inte förstår varandra?
de fem kärleksspråken är; tid tillsammans, ord som bekräftar, fysisk beröring, gåvor och tjänster. Alla har vi ett primärt kärleksspråk, men kan även tycka att vart och ett av de andra språken är mer eller mindre viktig i ens förhållande. Miit primära kärleksspråk är tid tillsammasn och min mans fysisk beröring. idag skulle jag vilja säga att kärlek är när vi genom omtanke väljer att besvara eller bekräfta ens partners kärleksspråk.
Om någon tycker gåvor är det viktigaste i äktenskapet eller förhållandet och du väljer att köpa en gåva till han/henne för att vara snäll så är det en kärleksgåva eller omtanke. Gåvan ska självklart ges utan någon som helst tanke till egen vinning. Många gånger tror jag att vi gör saker för varandra fr att själva få bekräftelse eller kanske något i gengäld.
för mig är det inte alltid lätt med fysisk beröring som 'är min mans primära srpåk eftersom det ligger sist på min lista av vad jag verkligen behöver i ett förhållande. (fysisk beröring är nödvändigtvis inte det som de allra flesta tänker på i första hand, SEX, utan kan vara andra former av fysisk beröring). Självklart vill man och behöver intimitet med sin man n¨ågon gång då o då, men av alla sakerna, de fem språken skulle jag klara mig längst utan det! men han behöver det dagligen och jag ger av min tid till honom för att kramas ocvh bara vara nära när han vill det eftersom jag älskar honom så mkt. han o andra sidan ger mig av hans tid, lyssnar på mig och för konversationer rots att det ligger näst längst ned på hans lista =)
kärlek för mig är att bekräfta och bli bekräftad på det sätt som betyder kärlek för just mig eller den jag älskar.
Jag lovar mig själv och Vilja att jag alöltid ska försöka vara uppmärksam på hennes kärleksspråk och sedan försöka bekräfta det så hon blir trygg i sig själv och känner sig älskad.
Låt mig ta ett exempel... jag har vääääldigt lätt för att ge gåvor och tommy får ofta saker av mig. med andra ord kan man utläsa att jag själv prioriterar att få ngt då och då. (som man behandlar andra vill man bli b ehandlad själv). jag tycker nödvädngitvis dock itne att han ska köpa saker åt mig hela tiden, men att han ska lägga end omtanke bakom presenterna jag får på högtider såsom jul, födesledag, mors dag osv. tommy o andra sidan har gåvor längst ned på sin lista och tycker inte alls att de tär viktigt i ett förhållande. när jag då ger gåvor till homnom förväntar jag mig att hans ka bli övberlycvklig som jag skulle bli, men eftersom han inte känner av kärlek på samma sätt som jag blir han glad, men inte överlycklig. Inte heller har han blivit bekräftad i min kärlek till honom så som han skulle vilja bli bekräftad... skulle jag istället köpt lite fina underkläder för hans skull *hehe* eller tagit mig tid att kramas några minuter hade han blivit mer tillfredsställd. =)
jag älskar den här boken "kärlekens fem språk"... tror ALLA föråhllanden kan dra nytta av den om man har ett öppet sinne och att båda vill ta del av den. det går att göra själv, men är såklart lättare om båda parterna är med på det =)
LÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄS DEN! =)
ska hoppa direkt på dag fem - vad är kärlek på min 30-dagars lista =)
Om jag hade svarat på den här frågan innan vi for till kroatien hade svaret varit mkt annorlunda från det jag nu tänker svara. I Kroatien läste jag en bok som jag lånat av min svärmor (även tommy läste den) den handlar om de fem kärleksspråken. Att vi människor har olika kärleksspråk och att vi inte alltid talar varandras språk i ett förhållande eller äkternskap. detta kan förstöra förhållandet/äktenskapet och resulterar allt för ofta i skilsmässor eller att man går ifårn varandra. Självklart ska man gå om förhållandet inte är friskt och en eller en annan blir utsatt för våld, fysiskt elelr psykisk, men nu talar jag ifall man hittat den man vill spendera resten av livet med.... ibland går det inte och ofta har jag hört människor omkring mig (och säkert även jag) sagt att kärleken helt enkelt inte är nog. men tänk om man helt nekelt inte förstår varandra?
de fem kärleksspråken är; tid tillsammans, ord som bekräftar, fysisk beröring, gåvor och tjänster. Alla har vi ett primärt kärleksspråk, men kan även tycka att vart och ett av de andra språken är mer eller mindre viktig i ens förhållande. Miit primära kärleksspråk är tid tillsammasn och min mans fysisk beröring. idag skulle jag vilja säga att kärlek är när vi genom omtanke väljer att besvara eller bekräfta ens partners kärleksspråk.
Om någon tycker gåvor är det viktigaste i äktenskapet eller förhållandet och du väljer att köpa en gåva till han/henne för att vara snäll så är det en kärleksgåva eller omtanke. Gåvan ska självklart ges utan någon som helst tanke till egen vinning. Många gånger tror jag att vi gör saker för varandra fr att själva få bekräftelse eller kanske något i gengäld.
för mig är det inte alltid lätt med fysisk beröring som 'är min mans primära srpåk eftersom det ligger sist på min lista av vad jag verkligen behöver i ett förhållande. (fysisk beröring är nödvändigtvis inte det som de allra flesta tänker på i första hand, SEX, utan kan vara andra former av fysisk beröring). Självklart vill man och behöver intimitet med sin man n¨ågon gång då o då, men av alla sakerna, de fem språken skulle jag klara mig längst utan det! men han behöver det dagligen och jag ger av min tid till honom för att kramas ocvh bara vara nära när han vill det eftersom jag älskar honom så mkt. han o andra sidan ger mig av hans tid, lyssnar på mig och för konversationer rots att det ligger näst längst ned på hans lista =)
kärlek för mig är att bekräfta och bli bekräftad på det sätt som betyder kärlek för just mig eller den jag älskar.
Jag lovar mig själv och Vilja att jag alöltid ska försöka vara uppmärksam på hennes kärleksspråk och sedan försöka bekräfta det så hon blir trygg i sig själv och känner sig älskad.
Låt mig ta ett exempel... jag har vääääldigt lätt för att ge gåvor och tommy får ofta saker av mig. med andra ord kan man utläsa att jag själv prioriterar att få ngt då och då. (som man behandlar andra vill man bli b ehandlad själv). jag tycker nödvädngitvis dock itne att han ska köpa saker åt mig hela tiden, men att han ska lägga end omtanke bakom presenterna jag får på högtider såsom jul, födesledag, mors dag osv. tommy o andra sidan har gåvor längst ned på sin lista och tycker inte alls att de tär viktigt i ett förhållande. när jag då ger gåvor till homnom förväntar jag mig att hans ka bli övberlycvklig som jag skulle bli, men eftersom han inte känner av kärlek på samma sätt som jag blir han glad, men inte överlycklig. Inte heller har han blivit bekräftad i min kärlek till honom så som han skulle vilja bli bekräftad... skulle jag istället köpt lite fina underkläder för hans skull *hehe* eller tagit mig tid att kramas några minuter hade han blivit mer tillfredsställd. =)
jag älskar den här boken "kärlekens fem språk"... tror ALLA föråhllanden kan dra nytta av den om man har ett öppet sinne och att båda vill ta del av den. det går att göra själv, men är såklart lättare om båda parterna är med på det =)
LÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄS DEN! =)
BLOGGUPPEHÅLL!
Gör from. nu ett blogguppehåll tom. den 27/6 ungefär då jag far imorgon till Kroatien! =)
Ha två mega sköna veckor, det ska jag ha! =P
pööööööööööööss!
Ha två mega sköna veckor, det ska jag ha! =P
pööööööööööööss!
dag 4 - det här åt jag idag
kan redan nu skriva vad jag kommer äta idag för det är redan bestämt.
Till frukost äter jag oftast hälsofil med musli. Jag väger det på köksvågen så jag får i mig rätt så precis 340 kcal på morgonen. ibland varierar jag o käkar nå ägg och skinka istället, men inte idag =)
Till lunch blir det förmodligen att äta ute idag då vi ska o se tommys syster emmelie springa ut. Hon tar studenten. Jag försöker alltid välja det mest nyttiga =) Inge bröd eller andra kolhydrater så oftast blir det sallad från själv-betjänings baren på café piteå. är enklast, får man bestämma helt själv vad och hur mkt man ska äta. det innehåller ca 400-450 kcal.
till middag blir det en kycklingburgare med grönsaker. Blir tyvärr lite för kcal fattig middag då vi inte har mkt hemma, har ju försökt äta ur kylen o så nu när vi ska bort i två veckor! men kanske en 250-350 kcal. därför blir det också ett litet kvällsmål. ett ägg som innehåller 80 kcal och lite skinka. eller fil o musli för ca 250 kcal.
järligt bra o ha en köksvåg säger jag bara! =)
ja. just det måste nämna att ja bokat in mig på spinning idag, men kan ju inte fara eftersom vi inte kunde hitta ngn barnvakt till vilja så nu står jag här med två varningar sedan tidigare på korpen (hämtat ut mina passbiljetter 2 min respektive 30 sek för sent). det innebär att nu frå jag en tredje varning och därmed blir jag avstängd att träna gruppass i 3 (!) veckor. har ni hört så jävla sjukt alltså.. tre jävla veckor! korpen har nämligen stängt receptionen både idag och imorgon. hade dom haft öppet hade ja kunnat ringa dit o förklara att jag helt enkelt itne fick tag på en barnvakt som jag trodde jag skulle få dag. då hade dom kunnat ta bort pricken o jag hade fått träna när jag kommer hem. men jag far ju otomlands på söndag tidigt så jag hinner inte få tasg i ngn. man måste, för er som inte vet det, boka av passet minst två timmar innan det börjar och det börjar om prick 30 minuter. jag o vilja klev upp för en timme sedan... så ja... de var klantigt av mig... men ändå gode sjukt att man blir avstängd så längre, sepciellt när jag hämtat mina jävla biljetter så lite för sent de andra gångerna (man måste hämta dom 5 minuter innan passet startar och kommer de ett tåg eller ngt sådant väldigt opassande så kan det bland vara svårt). skönt är iaf att ja e borta två av dessa tre veckor! så då får jag klara mig i en vecka!
ha en superdag i mega värmen. ska själv påbörja packningen snart!
Till frukost äter jag oftast hälsofil med musli. Jag väger det på köksvågen så jag får i mig rätt så precis 340 kcal på morgonen. ibland varierar jag o käkar nå ägg och skinka istället, men inte idag =)
Till lunch blir det förmodligen att äta ute idag då vi ska o se tommys syster emmelie springa ut. Hon tar studenten. Jag försöker alltid välja det mest nyttiga =) Inge bröd eller andra kolhydrater så oftast blir det sallad från själv-betjänings baren på café piteå. är enklast, får man bestämma helt själv vad och hur mkt man ska äta. det innehåller ca 400-450 kcal.
till middag blir det en kycklingburgare med grönsaker. Blir tyvärr lite för kcal fattig middag då vi inte har mkt hemma, har ju försökt äta ur kylen o så nu när vi ska bort i två veckor! men kanske en 250-350 kcal. därför blir det också ett litet kvällsmål. ett ägg som innehåller 80 kcal och lite skinka. eller fil o musli för ca 250 kcal.
järligt bra o ha en köksvåg säger jag bara! =)
ja. just det måste nämna att ja bokat in mig på spinning idag, men kan ju inte fara eftersom vi inte kunde hitta ngn barnvakt till vilja så nu står jag här med två varningar sedan tidigare på korpen (hämtat ut mina passbiljetter 2 min respektive 30 sek för sent). det innebär att nu frå jag en tredje varning och därmed blir jag avstängd att träna gruppass i 3 (!) veckor. har ni hört så jävla sjukt alltså.. tre jävla veckor! korpen har nämligen stängt receptionen både idag och imorgon. hade dom haft öppet hade ja kunnat ringa dit o förklara att jag helt enkelt itne fick tag på en barnvakt som jag trodde jag skulle få dag. då hade dom kunnat ta bort pricken o jag hade fått träna när jag kommer hem. men jag far ju otomlands på söndag tidigt så jag hinner inte få tasg i ngn. man måste, för er som inte vet det, boka av passet minst två timmar innan det börjar och det börjar om prick 30 minuter. jag o vilja klev upp för en timme sedan... så ja... de var klantigt av mig... men ändå gode sjukt att man blir avstängd så längre, sepciellt när jag hämtat mina jävla biljetter så lite för sent de andra gångerna (man måste hämta dom 5 minuter innan passet startar och kommer de ett tåg eller ngt sådant väldigt opassande så kan det bland vara svårt). skönt är iaf att ja e borta två av dessa tre veckor! så då får jag klara mig i en vecka!
ha en superdag i mega värmen. ska själv påbörja packningen snart!
snart avfärd
hejsan!
far i övermorgon till.... ja, inte då varmare breddgrader just nu iaf =) men vackrare breddgrader då =)
reser till avkopplingen i goda vänners lag!
längtar!
Idag köpte jag en liten välkommen-till-världen present till Lea. jana varkade uppskatta den iaf, farsan e inte bra på det där med att säga tack o så.... =)
ska lägga mig o sova, har så mkt att göra tills lördag... men imorgon är planen att vilja iaf ska få njuta i badbaljan ute i skuggan! =) Tror det kommer gå hem, hon älskar ju att bada så =) ne, ser framemot det, ska bli kul att se henne plaska i den, fast denna gången ute. torr minsann jag får ta av mig i bikini eller nå om jag itne ska bli genomsur! =)
Jaja, vilja får iaf använda solskyddsfaktor i kroatien, fick Ok av läkaren idag när hon hade läkarkontroll! tydligen är det så att det farliga ligger i att de kan svälja ner cremen och den är inte direkt hälsosam att äta om man säger så... men annars är det ingen fara alls för barn under 1 att använda det! man säger också att det är 1-års gräns eftersom man är rädd att föräldrar annars skulle börja ha sina små bebisar i solen innan de är ett. men man försöker väl ändå ha dem i skuggan i största möjliga mån... det kna ju dock vara svårt när de börjar krypa eller gå vilket oftast sker innan 1 år. Då är det väl ändå bättre de smörjs in ordentligt. dessutom har i princip alla soldräkter med solskydd 50+ 3/4 dels arm o ben. Hur ska ma då skydda resten om inte med solcreme!?
jaja, nog om det. god natt!
far i övermorgon till.... ja, inte då varmare breddgrader just nu iaf =) men vackrare breddgrader då =)
reser till avkopplingen i goda vänners lag!
längtar!
Idag köpte jag en liten välkommen-till-världen present till Lea. jana varkade uppskatta den iaf, farsan e inte bra på det där med att säga tack o så.... =)
ska lägga mig o sova, har så mkt att göra tills lördag... men imorgon är planen att vilja iaf ska få njuta i badbaljan ute i skuggan! =) Tror det kommer gå hem, hon älskar ju att bada så =) ne, ser framemot det, ska bli kul att se henne plaska i den, fast denna gången ute. torr minsann jag får ta av mig i bikini eller nå om jag itne ska bli genomsur! =)
Jaja, vilja får iaf använda solskyddsfaktor i kroatien, fick Ok av läkaren idag när hon hade läkarkontroll! tydligen är det så att det farliga ligger i att de kan svälja ner cremen och den är inte direkt hälsosam att äta om man säger så... men annars är det ingen fara alls för barn under 1 att använda det! man säger också att det är 1-års gräns eftersom man är rädd att föräldrar annars skulle börja ha sina små bebisar i solen innan de är ett. men man försöker väl ändå ha dem i skuggan i största möjliga mån... det kna ju dock vara svårt när de börjar krypa eller gå vilket oftast sker innan 1 år. Då är det väl ändå bättre de smörjs in ordentligt. dessutom har i princip alla soldräkter med solskydd 50+ 3/4 dels arm o ben. Hur ska ma då skydda resten om inte med solcreme!?
jaja, nog om det. god natt!
dag 3 - mina föräldrar
Oj, en kategori jag inte såg framemot så mkt i ärlighetens namn.
here we go =)
Min mor heter Anneli Tallhed, hon arbetar som undersköterska på ett ålderdomshem här i Piteå. Jag vet att hon är väldigt omtyckt, hon sjunger och skrattar mkt och är väldigt social och pratglad. När jag själv jobbar med någon som vet vem hon är så ebr dom mig alltid hälsa och säger de tycker om henne så mkt.
Att berätta ngt om henne perosnligen, känns just så, personligt. Det är ju min blogg och jag vill inte lägga ut henne eller hennes liv på något sätt här. Men lite kan jag berätta. Hon är tillsammans med Eino som bor i Sthlm (mindre bra, att han bor i Sthlm). Hon är skrivande stund där o hälsar på honom dessutom. Dom är bra för varandra, de tycks älska varandra för dem de verkligen är och för första gången så känner jag att min mamma inte behöver göra till sig. Hon är mer naturlig med honom än hon varit med någon annan karl hon haft, inklusive min far.
mamma och pappa skilde sig för ett antal år sedan efter ett väldigt destruktivt äktenskap. Jag skulle vilja kalla det kärlekslöst, vilket också fått sina konsekvenser med oss barn i mindre eller större utsträckning.
Nu har mamma iaf äntligen hittat den hon vill leva med och jag är glad för hennes skull.
Lånad bild
Man skulle kunna säga att mamma var en självuppoffrande moder när vi var små. Hon gjorde precis allt hon kunde för att vi skulle må bra, vilket de allra flesta mödrar gör, men hon glömde bort sig själv. Under många år formades en mamma som jag såklart älskade och beundrade, hon var den som lärde oss skillanden mellan lögn och sanning, rätt och fel. Hon var en stabil klippa som vi så väl behövde i våra liv. Samtidigt var min mormor sjuk i MS och min mamma och moster var anhörigvårdare. Det syntes att båda var glada över att få finnas till för mormor, men samtidigt tär det ju på en som person. Mamma hade det jobbigt hemma och stundvis även på jobbet då hon, moster och min morfar tyvärr fick se momor försvinna framför ögonen på dem. Jag var så liten redan när mormor blev rullstolsburen så jag har inga minnen av henne som frisk så ur den synvinkeln var det beskonande för mig och mina syskon. På senare tid kan man väl säga att mamma hittat sig själv, den hon är och alltid velat vara. Hon tar hand om sig själv, kroppen, sinnet och själen! Är självklart bra, men när man är vuxen och helt plötsligt får en ny mamma så kan det vara jobbigt. Hon är ju faktiskt inte den hon var när vi var små! Självklart tycker jag det är bra, men det är en omställning för alla parter runtomkring henne! För henne är det en naturlig omställning, för mig, mina syskon, vänner och familj är det inte riktigt det. Jag tror speciellt för mig och mina syskon som aldrig känt den mor hon är idag. =) Är det ngt hon verkligen lärt mig i det här fallet så är det att aldrig glömma bort mig själv i min roll som mamma. Att ta hand om mig själv, tillåta mig att vara lycklig och inte acceptera eller stå ut med olycka gör att jag alltid kommer vara samma person för vilja. Nu säger jag INTE att jag tycker hon är en dålig mamma, tvärtom. Hon har lärt mig otroligt mkt, men omställningen hon gjort till det bättre har varit... konstig! Konstig för mig, ida och petter...
Annars är mamma en varmhjärtad person som sagt ÄLSKAR att sjunga, ibland så till den milda grad att man har lust och slå henne bara för att hon ska sluta en stund, haha! =) Hon är en snygg kvinna i sina bästa år och eino har tur som fått en sådan snygging =) Nog om mamma...
Lånad bild
Pappa då, han heter Torbjörn Lehto och är förtidspensionär efter en bilolycka. Han fick en ryggskada som gör att han stundvis har svårt att röra sig. Innan dess arbetade han som bartender och kock. han rä väldigt duktig o laga mat, det är ett starkt minne jag har från honom när jag var liten. =) Han har alltid varit den som ställt upp när det riktigt krisat i skolan eller på andra sätt. När daker och ting varit riktigt dåligt, tex. när min lärare i skolan kallade mig för en dumskalle då hon ansåg att jag var det när jag inte hunnit lära mig grammatiken i tyskan (hade precis flyttat från gällivare till piteå och i gve hade vi inte hunnit gå igenom det än. Så jag visste inte ens vad hon pratade om). Farsan for till skolan och hade ett rejält snack med rektorn och läraren, orädd som han är, och efter det var hon ooootroligt snäll ska jag säga. haha!
Det är samma här som med mamma, jag vill inte lägga upp hela vårt liv och förklara komplicerade förhållanden, men jag ska beskriva honom lite. Pappa är dålig , fruktansvärt dålig på visa uppskattning, berömma, visa ömhet och tacksamhet. När vi var små törstade man efter hans uppmärksamhet, men idag vet jag att det inte är hans fel. Man kan itne göra något helt plötsligt om man aldrig haft det själv när man växt upp. Min farmor är inte direkt en lysande stjärna på de tområdet heller. Man kan säga att ur den synvinkeln så var vår uppväxt försummande. Dvs. att han gjorde något, eller i det här fallet inte gjorde något utan att egentligen veta om det. Försummelse är något som inträffar utan att man vet om det, behöver inte betyda att man vill göra det eller ens är medveten om att man gör det.
han var min klippa när det gällde fotbollen, han ställde upp och la mkt tid på att träna mig. Han fixade tom. så en duktig tränare från kalix eller vart han nu var ifrån kom och tränade mig i tekniska moment. När jag var yngre var jag väldigt duktig och en lovande fotbollstjej. jag blev rankad etta i sverige som mest lovande spelare baldn flickor födda-85. Jag har spelat ett kort tag i allsvenskan innan jag slet av det inre ledbandet i foten. Efter det tog jag mig aldrig tillbaka ordentligt igen och hade väl inte heller ngn lust att göra det. Pappa berömde väl mig ibland, men bara i det privata. Om jag bara gjorde en enda dålig passning eller liknanade på planen använde han alltdd mig efteråt som en slags slagpåse (kändes det som) då han alltid berättade för min lagkamrater hur man inte skulle göra med mig som exempel. kanske tänkte han att jag ändå visste jag var duktig, men vilket 13-18 åring vet det utan berömmelse. jag strävade ständigt mot perfektion, inte ett enda misstag var mitt motto. men hur jag än försökte så hittade han alltid ngt att klaga på till mina lagkompisar. Jag blev så arg, men mest ledsen att han aldrig kunde bekräfta mig framför andra. det var alltid efteråt som han sa; du var bäst på planen, gumman. det vet du att jag tycker....
Jag är tacksam han lärde mig fotobollens grunder, la ned massor med tid, tom. skjutsade mig för att gå på träning (!) med Piteå IF i piteå och hem till gällivare igen en veckodag. =)
Precis som med mamma har jag haft despyter med pappa, men de jag haft med honom har varit tyngre. De har tagit mig lång tid att repa alla sår jag haft i själen och då har verkligen itne fotbollsåren då jag var yngre haft ngn medverkan i det. Jag kom över det fort, men jag kände att det var ett bra exmepel. Min syster skulle nog säga att jag iaf hade hans uppmärksamhet (fotbollen) medan hon inte alls hade det. Men ärligt vet jag inte om den negativa uppmärksamheten är bättre än någon alls =)
jag älskar mig far, han är ju min pappa =) Han har ett annorlunda sätt att visa uppskattning och sådant på, men jag har lärt mig leva med det. Hela min pappas sida av släkten är speciell, de är inte alls lika min mamma soda av släkten. På mammas sida är det mer uppskattning i form av ord, att man pratar om saker, medan pappas sida är mer tigande, håller saker inom familjen och inte pratar om saker. Man har helt enkelt ett synsätt som är att alla vet om att alla älskar dem, man behöver inte säga eller visa det i mentala eller fysiska handlingar. Men är det verkligen så? =)
Pappa är iaf en vääääldigt social kille. Alla mina kompisar tyckte han var coolast i världen när jag var liten. han är en underbar smårbarnsfar, busig och han har riktigt riktigt nära till barnasinnet. Småbarn och precis alla djur avgudar honom. han har verkligen talets gåva och att prata med myndigehter och liknande har han lärt mig.
han har nu en nu sambo och med henne, Jana har han 3 barn till. Elliot, Oliver och nu Lea. Lea är precis på dagen 6 månader yngre än min lilla dotter.
Lånad bild
Jag har, precis som alla andra 50% av min mamma och av min pappa och jag uppskattar båda delarna likvärdigt. Utan den ena eller den andra hade jag int evarit jag och perosnligen tycker jag det blev rätt bra ändå till slut. Båda mina föräldrar har lärt mig mkt i föräldraskapet. Vad jag ska ta efter ocha absolut inte ta efter. Jag vill vara en lika bra smårbarnsmamma som min pappa var för oss, jag vill föra vikten av kommunikation vidare till Vilja som mamma gjort med oss. Jag vill krama och pussa mina barn mer än vad pappa gjort med oss och komma ihåg mig själv, vilket mamma inte gjorde. jag vill vara uppmärksam till mina barns önskningar och olika måenden, försöka förstå och definitivt inte tillåta mina barn att känna sig försummade av någon av mig eller tommy på något sätt. jag ska hålla regler lika bra som mamma gjorde, hålla mig lugn och sansad för att när jag väl blir arg få repsekten som en mor förtjänar. precis som mamma gjort. jag vill ändå finnas där och lösa problem som kan tillstöta när man är ung som pappa gjorde när jag snattde en gång och som han gjort många många gånger. Alla föräldrar har bra och dåliga sidor och jag tycker att den största styrkan ligger i att kunna acceptera dem. Att veta att jag äör dålig på vissa saker, inte bli förstörd när någon tar upp dem. För vem fan är perfekt?
Mamma och pappa ni har båda dåliga sidor, men jag älskar er båda. Ni är delaktiga i att göra mig till den jag är i dag, både det dåliga och det bra. Vissa saker har varit sämre hos en, medan den andra sårat mer än den första =) Somliga saker är jag evigt tacksam för medan andra alltid kommer följa mig och bita lite i skinnet som ett svidande myggbett.
Lånad bild
here we go =)
Min mor heter Anneli Tallhed, hon arbetar som undersköterska på ett ålderdomshem här i Piteå. Jag vet att hon är väldigt omtyckt, hon sjunger och skrattar mkt och är väldigt social och pratglad. När jag själv jobbar med någon som vet vem hon är så ebr dom mig alltid hälsa och säger de tycker om henne så mkt.
Att berätta ngt om henne perosnligen, känns just så, personligt. Det är ju min blogg och jag vill inte lägga ut henne eller hennes liv på något sätt här. Men lite kan jag berätta. Hon är tillsammans med Eino som bor i Sthlm (mindre bra, att han bor i Sthlm). Hon är skrivande stund där o hälsar på honom dessutom. Dom är bra för varandra, de tycks älska varandra för dem de verkligen är och för första gången så känner jag att min mamma inte behöver göra till sig. Hon är mer naturlig med honom än hon varit med någon annan karl hon haft, inklusive min far.
mamma och pappa skilde sig för ett antal år sedan efter ett väldigt destruktivt äktenskap. Jag skulle vilja kalla det kärlekslöst, vilket också fått sina konsekvenser med oss barn i mindre eller större utsträckning.
Nu har mamma iaf äntligen hittat den hon vill leva med och jag är glad för hennes skull.
Man skulle kunna säga att mamma var en självuppoffrande moder när vi var små. Hon gjorde precis allt hon kunde för att vi skulle må bra, vilket de allra flesta mödrar gör, men hon glömde bort sig själv. Under många år formades en mamma som jag såklart älskade och beundrade, hon var den som lärde oss skillanden mellan lögn och sanning, rätt och fel. Hon var en stabil klippa som vi så väl behövde i våra liv. Samtidigt var min mormor sjuk i MS och min mamma och moster var anhörigvårdare. Det syntes att båda var glada över att få finnas till för mormor, men samtidigt tär det ju på en som person. Mamma hade det jobbigt hemma och stundvis även på jobbet då hon, moster och min morfar tyvärr fick se momor försvinna framför ögonen på dem. Jag var så liten redan när mormor blev rullstolsburen så jag har inga minnen av henne som frisk så ur den synvinkeln var det beskonande för mig och mina syskon. På senare tid kan man väl säga att mamma hittat sig själv, den hon är och alltid velat vara. Hon tar hand om sig själv, kroppen, sinnet och själen! Är självklart bra, men när man är vuxen och helt plötsligt får en ny mamma så kan det vara jobbigt. Hon är ju faktiskt inte den hon var när vi var små! Självklart tycker jag det är bra, men det är en omställning för alla parter runtomkring henne! För henne är det en naturlig omställning, för mig, mina syskon, vänner och familj är det inte riktigt det. Jag tror speciellt för mig och mina syskon som aldrig känt den mor hon är idag. =) Är det ngt hon verkligen lärt mig i det här fallet så är det att aldrig glömma bort mig själv i min roll som mamma. Att ta hand om mig själv, tillåta mig att vara lycklig och inte acceptera eller stå ut med olycka gör att jag alltid kommer vara samma person för vilja. Nu säger jag INTE att jag tycker hon är en dålig mamma, tvärtom. Hon har lärt mig otroligt mkt, men omställningen hon gjort till det bättre har varit... konstig! Konstig för mig, ida och petter...
Annars är mamma en varmhjärtad person som sagt ÄLSKAR att sjunga, ibland så till den milda grad att man har lust och slå henne bara för att hon ska sluta en stund, haha! =) Hon är en snygg kvinna i sina bästa år och eino har tur som fått en sådan snygging =) Nog om mamma...
Pappa då, han heter Torbjörn Lehto och är förtidspensionär efter en bilolycka. Han fick en ryggskada som gör att han stundvis har svårt att röra sig. Innan dess arbetade han som bartender och kock. han rä väldigt duktig o laga mat, det är ett starkt minne jag har från honom när jag var liten. =) Han har alltid varit den som ställt upp när det riktigt krisat i skolan eller på andra sätt. När daker och ting varit riktigt dåligt, tex. när min lärare i skolan kallade mig för en dumskalle då hon ansåg att jag var det när jag inte hunnit lära mig grammatiken i tyskan (hade precis flyttat från gällivare till piteå och i gve hade vi inte hunnit gå igenom det än. Så jag visste inte ens vad hon pratade om). Farsan for till skolan och hade ett rejält snack med rektorn och läraren, orädd som han är, och efter det var hon ooootroligt snäll ska jag säga. haha!
Det är samma här som med mamma, jag vill inte lägga upp hela vårt liv och förklara komplicerade förhållanden, men jag ska beskriva honom lite. Pappa är dålig , fruktansvärt dålig på visa uppskattning, berömma, visa ömhet och tacksamhet. När vi var små törstade man efter hans uppmärksamhet, men idag vet jag att det inte är hans fel. Man kan itne göra något helt plötsligt om man aldrig haft det själv när man växt upp. Min farmor är inte direkt en lysande stjärna på de tområdet heller. Man kan säga att ur den synvinkeln så var vår uppväxt försummande. Dvs. att han gjorde något, eller i det här fallet inte gjorde något utan att egentligen veta om det. Försummelse är något som inträffar utan att man vet om det, behöver inte betyda att man vill göra det eller ens är medveten om att man gör det.
han var min klippa när det gällde fotbollen, han ställde upp och la mkt tid på att träna mig. Han fixade tom. så en duktig tränare från kalix eller vart han nu var ifrån kom och tränade mig i tekniska moment. När jag var yngre var jag väldigt duktig och en lovande fotbollstjej. jag blev rankad etta i sverige som mest lovande spelare baldn flickor födda-85. Jag har spelat ett kort tag i allsvenskan innan jag slet av det inre ledbandet i foten. Efter det tog jag mig aldrig tillbaka ordentligt igen och hade väl inte heller ngn lust att göra det. Pappa berömde väl mig ibland, men bara i det privata. Om jag bara gjorde en enda dålig passning eller liknanade på planen använde han alltdd mig efteråt som en slags slagpåse (kändes det som) då han alltid berättade för min lagkamrater hur man inte skulle göra med mig som exempel. kanske tänkte han att jag ändå visste jag var duktig, men vilket 13-18 åring vet det utan berömmelse. jag strävade ständigt mot perfektion, inte ett enda misstag var mitt motto. men hur jag än försökte så hittade han alltid ngt att klaga på till mina lagkompisar. Jag blev så arg, men mest ledsen att han aldrig kunde bekräfta mig framför andra. det var alltid efteråt som han sa; du var bäst på planen, gumman. det vet du att jag tycker....
Jag är tacksam han lärde mig fotobollens grunder, la ned massor med tid, tom. skjutsade mig för att gå på träning (!) med Piteå IF i piteå och hem till gällivare igen en veckodag. =)
Precis som med mamma har jag haft despyter med pappa, men de jag haft med honom har varit tyngre. De har tagit mig lång tid att repa alla sår jag haft i själen och då har verkligen itne fotbollsåren då jag var yngre haft ngn medverkan i det. Jag kom över det fort, men jag kände att det var ett bra exmepel. Min syster skulle nog säga att jag iaf hade hans uppmärksamhet (fotbollen) medan hon inte alls hade det. Men ärligt vet jag inte om den negativa uppmärksamheten är bättre än någon alls =)
jag älskar mig far, han är ju min pappa =) Han har ett annorlunda sätt att visa uppskattning och sådant på, men jag har lärt mig leva med det. Hela min pappas sida av släkten är speciell, de är inte alls lika min mamma soda av släkten. På mammas sida är det mer uppskattning i form av ord, att man pratar om saker, medan pappas sida är mer tigande, håller saker inom familjen och inte pratar om saker. Man har helt enkelt ett synsätt som är att alla vet om att alla älskar dem, man behöver inte säga eller visa det i mentala eller fysiska handlingar. Men är det verkligen så? =)
Pappa är iaf en vääääldigt social kille. Alla mina kompisar tyckte han var coolast i världen när jag var liten. han är en underbar smårbarnsfar, busig och han har riktigt riktigt nära till barnasinnet. Småbarn och precis alla djur avgudar honom. han har verkligen talets gåva och att prata med myndigehter och liknande har han lärt mig.
han har nu en nu sambo och med henne, Jana har han 3 barn till. Elliot, Oliver och nu Lea. Lea är precis på dagen 6 månader yngre än min lilla dotter.
Jag har, precis som alla andra 50% av min mamma och av min pappa och jag uppskattar båda delarna likvärdigt. Utan den ena eller den andra hade jag int evarit jag och perosnligen tycker jag det blev rätt bra ändå till slut. Båda mina föräldrar har lärt mig mkt i föräldraskapet. Vad jag ska ta efter ocha absolut inte ta efter. Jag vill vara en lika bra smårbarnsmamma som min pappa var för oss, jag vill föra vikten av kommunikation vidare till Vilja som mamma gjort med oss. Jag vill krama och pussa mina barn mer än vad pappa gjort med oss och komma ihåg mig själv, vilket mamma inte gjorde. jag vill vara uppmärksam till mina barns önskningar och olika måenden, försöka förstå och definitivt inte tillåta mina barn att känna sig försummade av någon av mig eller tommy på något sätt. jag ska hålla regler lika bra som mamma gjorde, hålla mig lugn och sansad för att när jag väl blir arg få repsekten som en mor förtjänar. precis som mamma gjort. jag vill ändå finnas där och lösa problem som kan tillstöta när man är ung som pappa gjorde när jag snattde en gång och som han gjort många många gånger. Alla föräldrar har bra och dåliga sidor och jag tycker att den största styrkan ligger i att kunna acceptera dem. Att veta att jag äör dålig på vissa saker, inte bli förstörd när någon tar upp dem. För vem fan är perfekt?
Mamma och pappa ni har båda dåliga sidor, men jag älskar er båda. Ni är delaktiga i att göra mig till den jag är i dag, både det dåliga och det bra. Vissa saker har varit sämre hos en, medan den andra sårat mer än den första =) Somliga saker är jag evigt tacksam för medan andra alltid kommer följa mig och bita lite i skinnet som ett svidande myggbett.
dag två min första kärlek
Jaha dag två då =) Min första kärlek, var länge sedan jag tänkte på det! Utan några som helst tvivel hette han Andreas Järdeholm. Han bor i gällivare och var väl min första allt, haha! =) Han var en fotbollskille och jag en fotbollstjej så vi var ofta tillsammans med kompisar och spelade fotboll runtom gällivare! Kommer ihåg att jag älskade att vara med honom, han fick mig att slappna av. jag kunde helt enkelt bara vara Linda, ingen annan. När man växer upp i ett samhälle som gällivare är pressen stor (iaf när jag var liten) att vara jävligt perfekt. man ska vara snygg, smal, duktig, smart, men itne för smart, tuff, men itne för tuff och mitt i allt det ska man ändå bara vara sig själv. Är rätt svårt att växa upp där ur den synvinkeln, enligt mig.
Jag antar han var sedd mer osm en tönt och jag som en "icke-tönt" eller vad man nu ska säga. Jag var populär på min skola, han var itne det på sin. Ofta frågade folk varför jag var tillsammans med honom. svaret är enkelt, han var (säkert nu också, men känner inte han längre) jävligt snäll. Han behandlade mig otroligt väl och tyckte om mig för den jag var (tror jag iaf) =)
Lånad bild
Var aldrig någon som var tvungen lyssna på andra om vem jag skulle umgås med utan var med dem jag ville helt enkelt, oavsett vilken otroligt löjlig kategori de befann sig under skolan. Barn är jävligt elaka alltså och jag var säkert inte alltid snäll. Vissa tycker nog jag var en jävligt elak fan, men jag försökte vara snäll. Om jag int evar det har jag bara starka minnen av att jag gått och bett om ursäkt... Men som sagt, jag var verkligen itne jordens snällaste. Var elak otaliga gånger, men däremot brydde jag mig inte om andra tyckte jag var töntig som umgicks med andreas och hans kompisar. Idag har andreas 3 (!) barn med sin tjej och dom bor fortfarande i gällivare. Det är roligt att han hittat någon, fast det visste jag att han skulle göra =) han var ju och är säkert så mysig fortfarande.
Jag kan säga att jag är otroligt glad att han var min första kärlek, han var snäll, omtänksam och respektfull. Även om jag haft min skörd av dåliga pojkvänner i livet så satte han ändå ribban för vad en pojkvän bör vara, trots vår ringa ålder. För om jag tänker efter är nog tommy lik honom i många fall, iaf av det jag minns av andreas. fast tommy är ju tiotusen gånger bättre, för mig =)
slutligen kan jag säga att jag höll ihop med honom i princip hela tiden under ca 4 år, kanske längre, minns inte riktigt. Länge på den tiden =) Var 16 när vi gjorde slut.
all lycka till andreas och hans familj!
Lånad bild
Jag antar han var sedd mer osm en tönt och jag som en "icke-tönt" eller vad man nu ska säga. Jag var populär på min skola, han var itne det på sin. Ofta frågade folk varför jag var tillsammans med honom. svaret är enkelt, han var (säkert nu också, men känner inte han längre) jävligt snäll. Han behandlade mig otroligt väl och tyckte om mig för den jag var (tror jag iaf) =)
Var aldrig någon som var tvungen lyssna på andra om vem jag skulle umgås med utan var med dem jag ville helt enkelt, oavsett vilken otroligt löjlig kategori de befann sig under skolan. Barn är jävligt elaka alltså och jag var säkert inte alltid snäll. Vissa tycker nog jag var en jävligt elak fan, men jag försökte vara snäll. Om jag int evar det har jag bara starka minnen av att jag gått och bett om ursäkt... Men som sagt, jag var verkligen itne jordens snällaste. Var elak otaliga gånger, men däremot brydde jag mig inte om andra tyckte jag var töntig som umgicks med andreas och hans kompisar. Idag har andreas 3 (!) barn med sin tjej och dom bor fortfarande i gällivare. Det är roligt att han hittat någon, fast det visste jag att han skulle göra =) han var ju och är säkert så mysig fortfarande.
Jag kan säga att jag är otroligt glad att han var min första kärlek, han var snäll, omtänksam och respektfull. Även om jag haft min skörd av dåliga pojkvänner i livet så satte han ändå ribban för vad en pojkvän bör vara, trots vår ringa ålder. För om jag tänker efter är nog tommy lik honom i många fall, iaf av det jag minns av andreas. fast tommy är ju tiotusen gånger bättre, för mig =)
slutligen kan jag säga att jag höll ihop med honom i princip hela tiden under ca 4 år, kanske längre, minns inte riktigt. Länge på den tiden =) Var 16 när vi gjorde slut.
all lycka till andreas och hans familj!
dag 1 - presentera mig själv
Jag heter då Linda Roslin. Roslin tog jag av min man när vi gifte oss 15 augusti 2009. Innan dess hette jag Lehto-Tallhed, men använde bara Lehto av den enkla anledningen att fler visste vem jag var då. När jag var liten kallades jag LT vilket då stof för Linda Lehto eller Lehto-Tallhed... =) Vet faktiskt inte vilket och det kvittar ju också =)
Vår bröllopsdag var helt fantastisk, vi hade underbara värdar i form av david Sundberg (en gammal vän till Tommy) och Ida Nordlund (en av mina närmsta vänner). De hade fixat med lekar och tipsrundor med mera. Var jätte lyckat och vi fick otroligt mycket komplimanger för arrangemanget. Brudbukett och bordsdekorationerna gjorde jag själv. Blev mycket nöjd med dem samtidigt somd et sparade mycket pengar =)
iallafall regnade det en litens skvätt på mig och tommy just innan vi skulle gå in i kyrkan (håret blev knappt blött) men vad gjorde det? solen sken resten av dagen och dessutom betyder det ju tur om det regnar på brudparet så om man är lite vidskeplig så var det ju perfekt =)
Vidskeplig är då ngt som jag inte är för fem öre. Jag tror fullt och fast på att vi skapar våra egna öden, ingenting står skrivet i sten. Vi är alldeles för emotionella varelser för att kunna ha ett öde enligt mig, om bara en liten detalj sker medan vi är på gott/dåligt humör kan det förändra hela dagens sätt att agera. Tillexmepel om vi int ehittar våra favoritskor innan jobbet eller om vi faktiskt gör det. =) Vem FAN kan förutspå det!? =)
Jag studerar till socionom på heltid, men tog uppehåll då jag fick barn den 29/11-2010. Hann gå 3.5 terminer av sju av programmet så den 10 oktober i år drar jag igång studierna igen! Blir spännande! Vi döpte iallafall vår dotter till Liz (efter min moster) Vilja Erica (efter tommys mamma) Roslin. Hon är det absolut bästa i mitt liv. Jag vet att jag älskar att vara mamma även om jag inte alltid tycker det är helt lätt! =) Men vem gör? Ingen är eller kommer någonsin bli expert på föräldraskapet! kanske expert på sina egna barn, men då är alla barn olika =)
Vilja igår 6/6-2011, mammas hjärta! <3
jag är en rättvis människa som är svår att komma inpå livet, man kanske tror att jag är öppen om allt, men det är långt ifrån sanningen. Jag är en person som hellre ha få, men bra vänner än många som är mer kvantité än kvalité. Antingen hatar man eller älskar mig, jag är ingen som befinner mig i mitten. Jag säger ofta vad jag tycker, men är bra på att säga det på ett fint sätt. Jag sårar sällan någon för jag vet själv allt för väl vad det innebär att bli sårad. jag må se tuff ut och agera så, jag låter ingen trampa på mig, men mina närmsta kan lättvindigt såra mina känslor. Jag skiter i vad folk tycker, FULLSTÄNDIGT och det är jag glad för, men återigen är mina närmstas åsikter högt värderade medan främlingar kan säga och göra i princip vad som helst mot mig utan att jag tar åt mig. Jag tycker det är viktigt att kunna berömma sig själv och andra, berätta ifall någon varit duktig, är fin eller har presterat något bra. jag är inte sen att delge de komplimangerna för jag är inte en perosn som själv kräver särskilt mycket uppmärksamhet. jag älskar att finnas till, att vara tillgänglig lyssna och råda om jag kan, därav valet av yrke =) Själv har jag svårt för att berätta när något trycker och vänder mig därför oftast till min man som är min klippa. Jag skulle vilja säga att jag hade svårt att visa kärlek, men min man har lärt mig hur man gör. Kanske sitter det djupt sen min egen barndom där man använde ord istället för kramar. Jag är duktig på att tala, för min åsikt fram och få andra att förstå. Jag är också duktig på att läsa folk, komma ihåg detaljer om mina vänner, omgivningen och andra. jag är dålig på ta kritik om man säger det på fel sätt och agerar med försvar sitället för att lyssna och ta åt mig av det konstruktiva =)
Jag skulle beskriva mig själv som en social perosn, men egentligen gillar jag inte sociala situationer. jag drar mig för att träffa nytt folk OM det är på privata arenor, men uppfattas nog trots det som mycket öppen och pratglad. Handlar det om tex. arbetsintervjuer är jag mer än gärna där. =) Konstigt! ja, jag vet!
jag är snäll, för snäll mot familj ofta. Jag prioriterar att ta hand om mig själv så jag ska kunna vara en bra mamma för vilja och det mår jag itne dåligt av. Att vara en självuppoffrande moder och tro att ens barn mår bra av det anser jag är rent en bluff. Barn gör som du gör, inte som du säger. Om vilja ser att jag är lycklig blir hon det också. Jag har haft en tuff barndom och än mer tonårstid där jag drabbats av stora sorger (inga dödsfall dock), men kommit segrande och starkare ut varje sorg. jag är en stark människa som klarar det mesta, kan förlåta, inte är bitter och ständigt lär mig nya saker. jag har sjukt dålig självkänsla och kämpar med min vikt konstant. Jag hoppas jag en dag kommer tycka jag är vacker inifrån och ut =) jag är bra på säga vad jag är bra på, vilket i sverige anses vara skryt, men skillnaden är den att jag int behöver säga det till folk. Jag är nöjd med den jag är och jag är nöjd med att ständigt utvecklas och lära mig nya saker. jag är glad att jag om 5 år kommer tycka att jag inte alls är den här perosnen som skriver dte här längre. Ja, nu säger jag ju det här, men uppgiften var att beskriva mig själv och detta är jag.
Jag älskar dessutom att resa, laga mat, pyssla med fotoböcker, inreda, umgås med vänner och vara mamma och fru!
ciao
Vår bröllopsdag var helt fantastisk, vi hade underbara värdar i form av david Sundberg (en gammal vän till Tommy) och Ida Nordlund (en av mina närmsta vänner). De hade fixat med lekar och tipsrundor med mera. Var jätte lyckat och vi fick otroligt mycket komplimanger för arrangemanget. Brudbukett och bordsdekorationerna gjorde jag själv. Blev mycket nöjd med dem samtidigt somd et sparade mycket pengar =)
iallafall regnade det en litens skvätt på mig och tommy just innan vi skulle gå in i kyrkan (håret blev knappt blött) men vad gjorde det? solen sken resten av dagen och dessutom betyder det ju tur om det regnar på brudparet så om man är lite vidskeplig så var det ju perfekt =)
Vidskeplig är då ngt som jag inte är för fem öre. Jag tror fullt och fast på att vi skapar våra egna öden, ingenting står skrivet i sten. Vi är alldeles för emotionella varelser för att kunna ha ett öde enligt mig, om bara en liten detalj sker medan vi är på gott/dåligt humör kan det förändra hela dagens sätt att agera. Tillexmepel om vi int ehittar våra favoritskor innan jobbet eller om vi faktiskt gör det. =) Vem FAN kan förutspå det!? =)
Jag studerar till socionom på heltid, men tog uppehåll då jag fick barn den 29/11-2010. Hann gå 3.5 terminer av sju av programmet så den 10 oktober i år drar jag igång studierna igen! Blir spännande! Vi döpte iallafall vår dotter till Liz (efter min moster) Vilja Erica (efter tommys mamma) Roslin. Hon är det absolut bästa i mitt liv. Jag vet att jag älskar att vara mamma även om jag inte alltid tycker det är helt lätt! =) Men vem gör? Ingen är eller kommer någonsin bli expert på föräldraskapet! kanske expert på sina egna barn, men då är alla barn olika =)
Vilja igår 6/6-2011, mammas hjärta! <3jag är en rättvis människa som är svår att komma inpå livet, man kanske tror att jag är öppen om allt, men det är långt ifrån sanningen. Jag är en person som hellre ha få, men bra vänner än många som är mer kvantité än kvalité. Antingen hatar man eller älskar mig, jag är ingen som befinner mig i mitten. Jag säger ofta vad jag tycker, men är bra på att säga det på ett fint sätt. Jag sårar sällan någon för jag vet själv allt för väl vad det innebär att bli sårad. jag må se tuff ut och agera så, jag låter ingen trampa på mig, men mina närmsta kan lättvindigt såra mina känslor. Jag skiter i vad folk tycker, FULLSTÄNDIGT och det är jag glad för, men återigen är mina närmstas åsikter högt värderade medan främlingar kan säga och göra i princip vad som helst mot mig utan att jag tar åt mig. Jag tycker det är viktigt att kunna berömma sig själv och andra, berätta ifall någon varit duktig, är fin eller har presterat något bra. jag är inte sen att delge de komplimangerna för jag är inte en perosn som själv kräver särskilt mycket uppmärksamhet. jag älskar att finnas till, att vara tillgänglig lyssna och råda om jag kan, därav valet av yrke =) Själv har jag svårt för att berätta när något trycker och vänder mig därför oftast till min man som är min klippa. Jag skulle vilja säga att jag hade svårt att visa kärlek, men min man har lärt mig hur man gör. Kanske sitter det djupt sen min egen barndom där man använde ord istället för kramar. Jag är duktig på att tala, för min åsikt fram och få andra att förstå. Jag är också duktig på att läsa folk, komma ihåg detaljer om mina vänner, omgivningen och andra. jag är dålig på ta kritik om man säger det på fel sätt och agerar med försvar sitället för att lyssna och ta åt mig av det konstruktiva =)
Jag skulle beskriva mig själv som en social perosn, men egentligen gillar jag inte sociala situationer. jag drar mig för att träffa nytt folk OM det är på privata arenor, men uppfattas nog trots det som mycket öppen och pratglad. Handlar det om tex. arbetsintervjuer är jag mer än gärna där. =) Konstigt! ja, jag vet!
jag är snäll, för snäll mot familj ofta. Jag prioriterar att ta hand om mig själv så jag ska kunna vara en bra mamma för vilja och det mår jag itne dåligt av. Att vara en självuppoffrande moder och tro att ens barn mår bra av det anser jag är rent en bluff. Barn gör som du gör, inte som du säger. Om vilja ser att jag är lycklig blir hon det också. Jag har haft en tuff barndom och än mer tonårstid där jag drabbats av stora sorger (inga dödsfall dock), men kommit segrande och starkare ut varje sorg. jag är en stark människa som klarar det mesta, kan förlåta, inte är bitter och ständigt lär mig nya saker. jag har sjukt dålig självkänsla och kämpar med min vikt konstant. Jag hoppas jag en dag kommer tycka jag är vacker inifrån och ut =) jag är bra på säga vad jag är bra på, vilket i sverige anses vara skryt, men skillnaden är den att jag int behöver säga det till folk. Jag är nöjd med den jag är och jag är nöjd med att ständigt utvecklas och lära mig nya saker. jag är glad att jag om 5 år kommer tycka att jag inte alls är den här perosnen som skriver dte här längre. Ja, nu säger jag ju det här, men uppgiften var att beskriva mig själv och detta är jag.
Jag älskar dessutom att resa, laga mat, pyssla med fotoböcker, inreda, umgås med vänner och vara mamma och fru!
ciao
30 kategorier, 30 dagar om mig själv =)
30 dagar om dig själv!
Hittade en rolig lista som gör att jag tror både jag själv och andra kan lära känna mig bättre! Ska genast ta mig an den =)
Kommer dock bli ett hack på ca. 2 veckor om jag inte hittar en dator i Kroatien mellan 11-26/6. Men vad gör det =) Kan ju påbörja iaf =)
♥ Dag 1 – Presentera mig själv.
♥ Dag 2 – Min första kärlek.
♥ Dag 3 – Mina föräldrar.
♥ Dag 4 – Det här åt jag idag.
♥ Dag 5 – Vad är kärlek.
♥ Dag 6 – Min dag.
♥ Dag 7 – Min bästa vän.
♥ Dag 8 – Ett ögonblick.
♥ Dag 9 – Min tro.
♥ Dag 10 – Det här hade jag på mig idag.
♥ Dag 11 – Mina syskon.
♥ Dag 12 – I min handväska.
♥ Dag 13 – Den här veckan.
♥ Dag 14 – Vad hade jag på mig idag.
♥ Dag 15 – Mina drömmar.
♥ Dag 16 – Min första kyss.
♥ Dag 17 – Mitt favoritminne.
♥ Dag 18 – Min favoritfödelsedag.
♥ Dag 19 – Detta ångrar jag.
♥ Dag 20 – Den här månaden.
♥ Dag 21 – Ett annat ögonblick.
♥ Dag 22 – Det här upprör mig.
♥ Dag 23 – Det här får mig att må bättre.
♥ Dag 24 – Det här får mig att gråta.
♥ Dag 25 – En första.
♥ Dag 26 – Mina rädslor.
♥ Dag 27 – Min favoritplats.
♥ Dag 28 – Det här saknar jag.
♥ Dag 29 – Mina ambitioner.
♥ Dag 30 – Ett sista ögonblick.
Kommer dock bli ett hack på ca. 2 veckor om jag inte hittar en dator i Kroatien mellan 11-26/6. Men vad gör det =) Kan ju påbörja iaf =)
♥ Dag 1 – Presentera mig själv.
♥ Dag 2 – Min första kärlek.
♥ Dag 3 – Mina föräldrar.
♥ Dag 4 – Det här åt jag idag.
♥ Dag 5 – Vad är kärlek.
♥ Dag 6 – Min dag.
♥ Dag 7 – Min bästa vän.
♥ Dag 8 – Ett ögonblick.
♥ Dag 9 – Min tro.
♥ Dag 10 – Det här hade jag på mig idag.
♥ Dag 11 – Mina syskon.
♥ Dag 12 – I min handväska.
♥ Dag 13 – Den här veckan.
♥ Dag 14 – Vad hade jag på mig idag.
♥ Dag 15 – Mina drömmar.
♥ Dag 16 – Min första kyss.
♥ Dag 17 – Mitt favoritminne.
♥ Dag 18 – Min favoritfödelsedag.
♥ Dag 19 – Detta ångrar jag.
♥ Dag 20 – Den här månaden.
♥ Dag 21 – Ett annat ögonblick.
♥ Dag 22 – Det här upprör mig.
♥ Dag 23 – Det här får mig att må bättre.
♥ Dag 24 – Det här får mig att gråta.
♥ Dag 25 – En första.
♥ Dag 26 – Mina rädslor.
♥ Dag 27 – Min favoritplats.
♥ Dag 28 – Det här saknar jag.
♥ Dag 29 – Mina ambitioner.
♥ Dag 30 – Ett sista ögonblick.
snabb uppdatering innan sängen kallar
varit i gällivare och träffat släkt o vänner i tre dygn, var skoj. kom tillbaka lördag förmiddag, hade blåst ned en jävla massa träd över vägarna. hade dock tur hela vägen då det flöt på bra utan att jag behövde vänta på att träd skulle plockas bort. de flesta hade redan kapats upp och slängts ned i dikena när jag passerade.
igår var vi bara hemma jag o gubben, åt grillat och mös på. Idag har vi varit på grisberget och sprungit tillsammans, blev 3.5 km. När vi hade sprungit klart så insåg vi båda att vi skulle tagit 5.5 km eftersom rätt mkt kraft fortfarande fanns kvar! Jaja, de får bli nästa sväng... Var jääte mysigt att springa tillsammans och bara surra och njuta av den varma dagen! 22 grader i skuggan hörde jag att det uppsteg till! och det kändes verkligen! Sedan for vi och solade, i precis 13.3 minuter haha! man får exakt den tiden för 50 kr nu för tiden! =) jaja, ska sola 2 gånger till innan vi far till Kroatien, vilket är på lördag... eller ja, lördag sthlm och söndag 06.35 styr planet vidare mot Kroatien. haft en del mardrömmar nu när resfebern knackar på. en hel del plankarscher i drömmarna, men det är ju normalt med lite skräckblandad förtjusning så här dagarna innan avfärd. resesällskapet har blivit sjuk, förkylning. Hoppas dom blir friska innan avfärd så de också kan mysa med lillagumman. får de absolut inte gör aom de känner de minsta lilla feber elle rliknanade. ingen hit att ha sjukt barn utomlands eller sjukt barn överhuvudtaget!
nu ska vi käka kvällsmat, är hungrig =) Ska också uppdatera bättre här i dagarna och lägga in lite nya bilder och så.
Imorgon ska jag dessutom jobba natt! *phew* hur fasiken ska det gå, är ju svinigt trött nu och passet på natten har pågått 48 minuter för att vara exakt (av 10 h).
god natt!
igår var vi bara hemma jag o gubben, åt grillat och mös på. Idag har vi varit på grisberget och sprungit tillsammans, blev 3.5 km. När vi hade sprungit klart så insåg vi båda att vi skulle tagit 5.5 km eftersom rätt mkt kraft fortfarande fanns kvar! Jaja, de får bli nästa sväng... Var jääte mysigt att springa tillsammans och bara surra och njuta av den varma dagen! 22 grader i skuggan hörde jag att det uppsteg till! och det kändes verkligen! Sedan for vi och solade, i precis 13.3 minuter haha! man får exakt den tiden för 50 kr nu för tiden! =) jaja, ska sola 2 gånger till innan vi far till Kroatien, vilket är på lördag... eller ja, lördag sthlm och söndag 06.35 styr planet vidare mot Kroatien. haft en del mardrömmar nu när resfebern knackar på. en hel del plankarscher i drömmarna, men det är ju normalt med lite skräckblandad förtjusning så här dagarna innan avfärd. resesällskapet har blivit sjuk, förkylning. Hoppas dom blir friska innan avfärd så de också kan mysa med lillagumman. får de absolut inte gör aom de känner de minsta lilla feber elle rliknanade. ingen hit att ha sjukt barn utomlands eller sjukt barn överhuvudtaget!
nu ska vi käka kvällsmat, är hungrig =) Ska också uppdatera bättre här i dagarna och lägga in lite nya bilder och så.
Imorgon ska jag dessutom jobba natt! *phew* hur fasiken ska det gå, är ju svinigt trött nu och passet på natten har pågått 48 minuter för att vara exakt (av 10 h).
god natt!
Fått jobb och minisemester!
Far till min hemby idag.. eller ja, int eär det väl en by direkt, mer ett samhälle! så.. hemsamhälle då =)
Tar såklart med mig Vilja för inte klarar jag då vara utan henne så många dagar! Skulle bara gråta tror jag! Tommy stannar dock hemma! Fattar int ehur Tommy klarar vara utan henne så länge under dagarna... men det är väl en vanesak det med antar jag, kommer bli jobbigt när jag börjar skolan igen! =(
Måste också berätta att jag ringde till roknäsgården för ett antal veckor sedan och erbjöd mina tjänster... har ju jobbat inom äldreomsorgen, perosnlig assistans och psykvården länge så jag tänkte att de kanske kunde vara intresserade av att ha en vikarie till vikarierna =) Vill ju inte ha någon speciellt % eller så eftersom jag itne vet hur det ser ut med barnvakt eller så dag för dag! kan ju hända man måste tacka nej till allt en vecka och sedan veckan efter kan jobba allt istället =) tanken är ju iaf att Tommy inte ska vara hemma med Vilja när jag jobbar eftersom att vi då förlorar istället för tjänar på att jag extraknäcker...
Iaf ringde hon upp mig förra veckan, boendechefen där alltså. Hon sa att dom kommer behöva en del nätter extra under sommaren och undrade ifall jag var intresserad av det. jag sa ja och blev sedan arg på mig själv för att jag sa ja eftersom vilja inte hunnit få ordentliga nattrutiner. Kan det bli jäkligt tufft att överhuvudtaget vara vaken en natt ifall jag inte fått sova något natten innan... jaja, gjort är gjort och nu när jag tänker på det är det ju som ändå det mest ultimata om jag orkar hålla mig vaken. För det första missar jag nästan ingenting av dagen med Vilja, bara en 4-5 h på förmiddagen då jag behöver sova och för det andra sover hon ju ändå när jag är borta så... Dessutom är det bra med OB på natten så det syns fort i plånboken att jag jobbat extra, 2-3 nätter under en månad ger ju stor utdelning! Så som sagt, om jag bara orkar vara vaken är det ju ultimat!
Dom skulle tydligen ha en del halvnätter också, mellan 02-07, men jaaaaa, vi får se hur det blir med dom... kan vara tufft att ta som faktiskt för det innebär att jag måste lägga mgi kring 6-7 på kvällen och sova (vem lyckas somna den tiden?) och sen kliva upp o jobba o bara få betalt för 5 (!) h för att sedan fara hem, lösa av tommy så han kan fara till jobbet och vara vaken med gumman hela dagen! *phew* Mkt jobb för lite penggar! Är det däremot mellan 21-02 så går det ju mkt mkt bättre! Känns mer värt det då! Men som sagt vi får se hur det blir med det, om tommy har semester blir det ju en annan femma då jag kan sova lite på morgonen när jag kommer hem också! =)
Vi vet dock itn ehur mtk semester Tommy kommer ta ut eftersom han nu tar ut 2 veckor när vi far till Kroatien, efter det måste han jobba några veckor får att ta ikapp allt han halkar efter, sen ska ha ta ut en vecka för att fara till fjällen med sin kompis från sthlm. Dom far alltid en vecka till fjällen i augusti! Sedan sk ahan dessutom ta ut 1-2 veckor under älgjakten! Sen är det väl slut på semesterkontot... Jag tycker han ska spara lite till julveckan också, är ju första julen som Vilja kommer förstå lite! =)
Vi ska ju fira jul i Gve verkar det som så då behöver man ju ha några dagar ledigt så man slipper stressa. dessutom är julen dåligt till i år igen, så man är inte mkt ledig... tror att det bara blir en dag som ligger utanför den vanliga helgen! *suck*
jaja, ha en bra vecka!
Nu ska jag rusa till min lilla surrkuse som ligger vaken i sängen efter en rejäl tupplur! =)
tjohopp!
