snacka om att mängden att-göra går från överkomligt till övermänskligt när man får två barn =) O andra sidan så sätter jag mig lite i den situationen själv eftersom jag valt att göra allt på en gång typ.

jag menar Tommy har startat eget företag, skrivit kontrakt om att fortsätta driva storklinta, vi har just fått vårt andra barn, inskolning på dagis för vilja o på måndag börjar jag termin 6 på socionomprogrammet i umeå på helfart o inte distans! Sen är det ju såklart alla vardagssysslor med hus o hem.... Vi får se hur det kommer gå, men jag ska banne mig försöka klarar av denna terminen för jag vill inte börja i en ny klass och behöva skriva c-uppsatsen med någon jag inte vet vem det är eller hur den personen fungerar. Det är nog stressfullt som det är att skriva en sådan stor uppsats med någon man känner så det är inte alls roligt att göra det med en fullkomlig främling. Man kan visserligen skriva den själv, men det är ju ett lika stort jobb iaf så det blir bara dubbel ansträngning för samma resultat. Nej, jag ska försöka, men vi får se hur det går. Kommer absolut inte låta det gå ut över mina barn för dom är det absolut viktigaste och blir det övemäktigt för jag sluta, ta ett uppehåll o bita i det sura om ett år. Men som det k'nns nu kommer jag klara det. Jag lutar på min inlärningsförmåga för jag har väldigt lätt för att lära mig nya saker. Behöver inte plugga speciellt mycket o länge...som tur är!

 

Vilja, min underbara lilla tjej!

Kan Ebba ha fått en bättre storasyster? tror inte det, hon pussar o känner, ta hand om o hämtar leksaker till sin lillasyster! Hon är så snäll, så snäll! Aldrig har hon ens försökt göra något tjuvnyp eller liknanade. Hon accepterar verkligen att ebba också ska finnas i våra liv från och med nu =)

Herregus, att jag skulle få så mycket att älska. vem had ekunnat ana det för 4 år sedan då missfallen hopade sig och jag aldrig någonsin trodde jag skulle få ett barn att älska. Nu har jag två stycken, två underbara flickor! Kärleken är så stor!

 

Mamma älskar er, Ebba och Vilja!